Det var en fredagskväll i november. FCZ-Tore satt i sin lägenhet i Danderyds kommun. Han hade nu avslutat sitt 7:de parti solo-yatzy. "Jag vann" skrattade han fram, men hans allt för exalterade skratt övergick snabbt till tårar. Varför skulle just han vara så ensam för?

   Efter den 30 minuter långa ångestattacken bestämde han sig för att sopsortera lite grann. Pappersåtervinningen, ingenjörs-och fysiktidningar. Platsåtervinningen, diverse tidningars plastomslag och gladpacksrester. Komposten, gamla jästa äppelskrutt - han hade kört den gamla mjölk och äppeldieten i några veckor nu och vilket hade gjort honom grovt undernärd. Han tog upp påsen och ställde den på bänken, utan att lägga märke till att han lade den på en rostfri gaffel från IKEA. Sopvattnet sprutade ut ur påsen och i stressen greppade han ett glas (även det från IKEA) och lät vätskan rinna ut till sista droppen.

   Han tittade på glasets innehåll, en gul, ganska så trögflytande vätska, full av partiklar, äckligt. Han tittade ut genom fönstret. Och sen ner på glaset igen. Psykologen hade sagt att han skulle prova nya saker, så varför inte? Ett fast tag om glaset, en blick över axeln för att försäkra sig om att han var ensam. "Idiot, klart att ingen annan är här" tänkte han. Efter att ha kört "På det fösta gäller det"-ramsan upp till 349 förde han glaset mot munnen och klunkade i sig allt var den kan tänka sig innehålla. När han var färdig kastade han sig över glaset och slickade det rent.

   Nu snurrade det till. Vad var det här för något? "Jag skall ut och träffa folk" skrek han högt. Han blev förvånad över att sa något sånt, men mest för att han gjorde det naken ute på balkongen. Sen så blev det svart...

   Tore vaknade nästa morgon av att katten kissade honom i ansiktet. Solen lös starkt i ansiktet, det gjorde ont i huvudet så han förde handen mot ögonen för att... men vänta nu. Handen satt fast! Det visade sig att hans armar och ben var fastspända i säng gaveln. Och på hans sidor låg två storbystade, blondiner. Han kände igen dom, det var Sunshine från Slitz juni upplaga, sida 29 och Amber från Slitz almanacka, fröken december.

   Efter den här händelsen började Tore att forska runt om mirakeldrycken. Fyra månader senare startade han sin egen restaurang, Tores nirvana, och serverade drycken tillsammans med fiskbullar.

Så nästa gång ni blir riktigt packade och slår er fru eller kör över någon med bilen, barn - tacka Tore Kullgren!

Jag har varit död. Krossad under 19 474 553 skolböcker.

Varför lever jag nu då?

Youtube räddade mig.

Jag kan knappt tänka mig hur omständiga era nyhetssändingar är:
   "USA skall sätta in soldater i Irak där dom skall med skjuta mot Irakiska soldater"

När det bara kunde vara:
   "USA har startat krig mot Irak"

Ni suger!

---

Jag har hittat en anteckning på min mobil. Det står bara "Catlounge" så jag googlade det och kom in på den här hemsidan, http://www.catlounge.se/.

  Den bästa sida jag någonsin har varit inne på. Från och med nu så skall jag bara vara inne på den.

Som den lilla provokatör jag är har jag kommit på den bästa lauringen. Jag använde mig av det ack så tillförlitliga google translate för att översätt "Den 15-12-09 släpper vi bomben över Moskva" till ryska.

   Min plan är att någon rysk google-galning skall söka på något liknande det här, få upp min blogg som resultat, och anmäla det till regeringen som sen ringer efter en svensk-rysk talande snubbe som måste översätta hela inlägget. När han väl kommer hit så skall han börja småflina lite och inse att de är blåsta.

   Hälsa Dmitrij Medvedev (där fick jag lite mer taggar).

Och så här, kära läsare, gör man för att stjäla tid och pengar från Rysslands regering!

En gång till, för säkerhets skull: На 15-12-09 мы выпускаем бомбу над Москвой